Ny rapport lyfter folkbildningens betydelse för civilsamhället

– Sensus befinner sig i en spännande förändringsresa, och utredningens slutsatser ligger i linje med den förflyttning vi har påbörjat. Jag är glad över den plats vi befinner oss på, säger Kerstin Kyhlberg Engvall, förbundsordförande.

I förslaget, som överlämnades till regeringen den 13 juni, föreslår utredningen bland annat en reform av styrningen av statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor, där staten tar en tydligare roll när det gäller kontroll och utvärdering av folkbildningen.

– I utredningen återkommer resonemang om en ny ”balanspunkt” mellan tillit och kontroll. Det ska bli spännande att följa det fortsatta samtalet om det, säger Fredrik Hedlund, Sensus förbundsrektor.

Vidare trycker utredningen på att folkbildningen ska bidra till att fler människor får möjlighet att öka sina livschanser, något som Sensus jobbar aktivt med genom vårt fokus på existentiell hållbarhet.

– Vi vill verka för att dagens och kommande generationers människor har tron och förmågan att ta till vara det egna livet och hela existensen. För en existentiell hållbarhet behöver vi odla vår förmåga att relatera till en komplex tillvaro - till det som inte så lätt låter sig förstås, men som vi ändå måste handskas med, säger Fredrik.

Det kommer rapporten fram till

Utredningen föreslår att självförvaltningsmodellen behålls, men att vissa åtgärder vidtas för att minska risken för felaktig användning av statsbidraget. Det handlar exempelvis om förstärkt kontroll och granskning, ökade krav på transparens och att Riksrevisionen genomför årlig revision.

– Det är många som berörs och är delaktiga i folkbildningen, och det blir viktigt att många ges möjlighet att bidra i remissförfarandet, säger Fredrik Hedlund, Sensus förbundsrektor.

– Jag ser fram mot våra medlemsorganisationers engagemang i arbetet. Nu är det viktigt att så många som möjligt kommer till tals, för att lyfta folkbildningens betydelse i civilsamhället, säger Kerstin.

Även Studieförbunden i samverkan välkomnar utredningens slutsatser.

– Den lämnar många och väl underbyggda förslag för att värna och utveckla den fria folkbildningen i Sverige. Utredningen, som haft experter från flera departement och myndigheter, har förstått vikten av att hitta en balans mellan statens behov av kontroll och styrning och folkbildningens behov av långsiktiga spelregler och frihet från detaljstyrning, säger deras ordförande Gunnar Danielsson.

Utredningen, som letts av Christer Nylander, har pågått sedan våren 2022. Betänkandet kommer nu att skickas ut på remiss. Utredningens samtliga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Utredningen i korthet

Utredningen presenterar flera konkreta förslag, som till exempel att:

• Riksrevisionen ska granska Folkbildningsrådets årsredovisning
• Myndigheten för kulturanalys löpande ska utvärdera statsbidraget till folkbildningen
• återkrävda medel ska återbetalas till staten
• bidragsmottagarnas samarbetsparter ska redovisas
• studieförbund och folkhögskolor måste ha en fungerande internstyrning och kontroll.