Vad som sades om folkbildningen på Folk och Kultur 2024

Folk och Kultur slår i år upp portarna för sjunde gången och är nu en självklar arena för kulturdebatt, lärande och inspiration gällande svensk kulturpolitik. Där representanter från kulturlivet, regioner, myndigheter, politiken, institutioner, ideell sektor, folkbildning med mera möts till seminarier, föreställningar, nätverksytor, utställartorg och allt som hör till ett kulturpolitiskt event.

Folkbildningen har genom åren alltid funnits med på Folk och Kultur på olika sätt. Såklart som en självklar del i kulturpolitiska samtal och seminarier, inte minst som aktörer i det svenska kulturlivets infrastruktur. Men även genom studieförbund som har haft montrar och seminarieprogram. Folkhögskolor som bjudit in till att testa sin skolas specifika profilkurser för att nämna några exempel på folkbildningens närvaro.

Men när det gäller Folk och Kultur 2024 har förutsättningarna för folkbildningen och mer specifikt studieförbunden ändrats.

Tidöpartiernas budgetnedskärningar för studieförbunden har börjat slå igenom och är därför föremål för diskussion under årets upplaga av Folk och Kultur.

Allra mest specifikt diskuteras detta faktum under Ideell Kulturallians programpunkt ”Hotet mot folkbildningen – hur drabbas kulturlivet av den massiva nedskärningen?”.

Hårda budgetprioriteringar i ett tufft ekonomiskt och geopolitiskt läge och bristande förtroende efter uppdagade fel var några av argumenten från politikerna Roland Utbult (KD), Jonas Andersson (SD) och Kristina Axén Olin (M) om varför studieförbunden får sänkta anslag.

Gunnar Danielsson, generalsekreterare Folkuniversitetet och ordförande i Studieförbunden, betonade att budgetsänkningarna riskerar att slå mot studieförbundens räckvidd. Både i bemärkelsen att fortsatt ha kulturverksamhet i landets alla 290 kommuner, men att också nå svårnådda grupper där studieförbundens verksamhet spelar stor roll. Till exempel korttidsutbildade, personer med olika funktionsnedsättningar och boende i utsatta områden.

Susanna Dahlberg, VD på Riksteatern, uttryckte oro över att studieförbunden nu får försämrade förutsättningar att vara de öppna, inkluderande och tillgängliga mötesplatser som tidigare. Och hur det kan drabba mindre föreningar och sammanhang som kunnat ta del av studieförbundens infrastruktur med billiga och tillgängliga lokaler.

Folkbildningen har politiserats

Men folkbildningen och budgetsänkningarna för studieförbunden tar plats i fler delar av Folk och Kultur. Den politiska oppositionen med Amanda Lind (MP) och Lawen Redar (S) i spetsen benämner regeringens nedskärningar för studieförbunden i flera programpunkter. Till exempel i ett seminarium om regeringens arbete med en kulturkanon, där de ser folkbildningen vid sidan om kulturskolan, skolbibliotek och kultur i skolan med mera, som viktig för att tillgängliggöra kulturlivet för fler och mer ändamålsenligt än en kulturkanon. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) responderar å sin sida med att en kulturkanon är ett verktyg bland andra och nämner konsekvent vikten av bildning och en kulturell allemansrätt, men hon är också lika konsekvent med att inte sätta ordet ”folk” framför ordet bildning.

Det blir tydligt att folkbildningen har blivit mer politiserat än tidigare. Folkbildningen som i sin historia härstammar från en bredd av till exempel både politiska och religiösa idé- och bildningstraditioner. En bredd som både har varit och fortsatt är viktig som demokratiskt smörjmedel i den svenska demokratin. Folkbildningen, utifrån sin historia och idé med demokratisk bredd, riskerar därför att bli svårt lidande av ett slags höger-vänsterlogik.

Något som också blir uppenbart i den kulturpolitiska diskussion som riksdagens kulturutskott har under årets Folk och Kultur. Oppositionen använder budgetsänkningar för studieförbunden i sin retorik gentemot Tidöpartierna, medan Tidöpartierna sparsmakat benämner folkbildningen, hänvisar till tuffa budgetprioriteringar och väljer att betona bildning (men alltså oftast utan inledande ordet ”folk”).

Handelshögskolans rektor och streetdance för kulturbyråkrater

En annan spaning från dagarna på Folk och Kultur är att Handelshögskolans rektor Lars Strannegård är något av eventets fixstjärna. Han är en av årets huvudtalare och medverkar i flera högprofilerade programpunkter. Strannegård har under en längre tid slagit ett slag för tredimensionell bildning (tanke, kropp och själ) och implementerat detta på sin skola. Samtidigt som han riktar kritik till det övriga svenska utbildningsväsendet som han tycker präglas av en endimensionell bildningssyn (enbart inriktat mot kunskap/tanke) och ett ekonomiserat tankesätt (”Blir du lönsam, lille vän?”, Peter Tillbergs tavla från 1972).

DN:s Sonia Hedstrand skriver här underhållande om Lars Strannegårds impact under Folk och Kultur 2024. Och SVT Nyheter har gjort ett inslag om seminariet om regeringens kommande kulturkanon (där även Strannegård medverkade).

Hur märktes folkbildningen på fler sätt?

Förutom redan tidigare nämnda om folkbildningen var till exempel NBV på plats med sin mötesplats och konstinstallation SCHABRAKET. Där två personer som inte känner varandra har möjlighet att mötas i ett samtal utan att någon annan lyssnar.

Landets alla länsbildningsförbund arrangerade seminariet "Musik ur tomma intet och andra vanföreställningar" med artisten Marit Bergman, Musikerförbundets ordförande Karin Inde och Bildas verksamhetsutvecklare Simon Ledstam. Ett viktigt samtal om musikens betydelse och inspiration till bildningsresor, för såväl enskilda människor och för samhället i stort.

På ett kulturevent med hundratals programpunkter är det viktig att sticka ut med en vass rubrik. Åsa folkhögskola har en av de bästa – ”Streetdance för kulturbyråkrater”. Ett ytterst smart sätt att visa upp en av skolans mest profilerade kurser och på ett väldigt konkret sätt visa på folkbildningens pedagogik – kom och var med du också!

Folk och Kultur 2024 pågår till och med lördagen 10 februari.

Wilhelm Blixt, Sensus, kommunikatör opinion och påverkan