”Kompa och sjung” i Steninge sockenstuga
- Musik – Instrument och sång
Värmande solstrålar når över taket till Steninge sockenstuga på den Halländska västkusten och i trädet hörs en kvittrande fågel. Innanför den röda entrédörren nås man av ljudet från spelande gitarrer och en ledares uppmuntrande ord.
Denna eftermiddag är det tid för studiecirkeln ”Kompa och sjung” som anordnas av Svenska kyrkan och Sensus studieförbund under ledning av Stefan Petzén. Gruppens fyra deltagarna är från olika platser i närområdet runt om i Harplinge-Steninge församling.
Ledaren Stefan Petzén berättar att gruppen träffades i en grundkurs i höstas och att spelandet då till stor del bestod av slagkomp. Gruppen har fortsatt att utvecklas och i fortsättningskursen arbetar de nu med snabbare byten och ett snabbare fingerspel. Metoder som används är boken ”Ackorden och jag” och glädjen över att spela och sjunga tillsammans.
”Jag försöker uppmuntra gruppen att även öva hemma för det är just med hjälp av tragglande och övning som gitarrspelandet kommer”, berättar Stefan. En av deltagarna fyller i: ”Just det är en utmaning för mig då fingrarna inte längre är så snabba och likaså tanken” säger hen med ett leende.
Gruppens betydelse
Att gruppens gemenskap är betydelsefull är alla eniga om. ”Gitarrkursen har haft stor betydelse för oss under pandemin, att ha fått träffats i en liten grupp och uppleva musikens glädje tillsammans. Det har betytt mycket”, säger en av dem.
Gruppen är tillåtande och ger utrymme till att våga försöka. En annan deltagare berättar om att hen aldrig har vågat, eller tagit chansen, av att prova på att spela gitarr. När en nära släkting avled gjorde sig livet påmint genom att änkemannen sa: ”Ta vara på livet när det fortfarande finns”. Det var med den uppmaningen som steget vågades ta.
Tillgängligheten till kulturen
En deltagare beskriver att det är bra att kyrkan erbjuder dessa mötesplatser på landsbygden och just platsen Steninge sockenstuga erbjuder ett lugn för att lära. Det är en delad glädje som beskrivs; glädjen av att utveckla musik tillsammans och glädjen av att njuta av den duktiga gitarrist som Stefan är.
En av deltagarna berättar om en gitarr som det spelades mycket på i unga år, men som sedan ställdes undan när livspusslet tog plats.
”När jag läste om att församlingen erbjöd denna studiecirkel dammades gitarren av och lämnades in för att få nya strängar”
De 45 minutrarna är slut för denna vecka och gitarrerna packas ner i sina svarta fodral. Med leende läppar tackar deltagarna för idag och säger att vi ses nästa vecka.
Det är mötesplatser som dessa som levandegör folkbildningen; ett vittnande om gruppens betydelse och lusten till ett livslångt lärande.