Rätt att må bra

23 december, 2022
  • Demokrati och rättigheter

Erfarenheter av diskriminering, minoritetsstress och stigmatisering påverkar barn och ungas välmående och hälsa. För att lyfta barns rätt till hälsa på jämlika villkor arrangerade Rättighetscentrum Västerbotten, tillsammans med Sensus och samverkansparterna Röda Korset och Västerbottensteatern och med stöd av Region Västerbotten en föreläsningsserie i fyra delar: Rätt att må bra.

Föreläsningstillfällena kopplades till lokala temaveckor och internationella temadagar, med ett barnrättsperspektiv som genomgående röd tråd.

Den första föreläsningen, den 7 februari 2022, lyfte hälsa ur ett hbtqi-perspektiv, vilket kopplade an till Skellefteå Pride. Det var Saga Becker som stod på scenen och utifrån sina egna erfarenheter bjöd på tankeställare, ökad kunskap och nya perspektiv för åhörarna att ta med sig i arbetslivet och i vardagen. Genom berättelsen om Sagas liv fick åhörarna lära sig om identitet, hbtqi-frågor och suicidprevention.

Den andra föreläsningen, den 6 april 2022, handlade om minoritetsstress och sammanföll med Världshälsodagen. Hanna Wallensteen föreläste om hur det kan vara att uppleva minoritetsstress som barn och ung, vilka uttryck den kan ta och vad du kan göra för att motverka minoritetsstress - oavsett om du själv är drabbad eller inte.

Den tredje föreläsningen, den 7 november 2022, gällde psykisk ohälsa bland unga samer och kopplade an till Psykeveckan. Lotta Omma föreläste om hur det är att vara ung same i Sverige. Om okunskap kring samer och att etnisk diskriminering innebär en hög grad av utsatthet och press i vardagen för unga, som ofta måste förklara sin kultur och försvara sin existens.

Den sista föreläsningen, den 5 december 2022, handlade om funktionsmaktsordningen och kopplades till internationella funktionshinderdagen. På scenen undersökte Christine Bylund funktionsmaktsordningen och normer. Vem förstås som funktionsfullkomlig eller funktionsnedsatt, frisk eller sjuk, normal eller onormal? Vilka konsekvenser får det? Hur har funktionsmaktsordningen format det svenska samhället och olika människor livsvillkor i det?

Föreläsningsserien blev lyckad och uppskattad av åhörarna. Samverkan mellan arrangörerna innebar att arbetsinsatserna fördelades, en bra spridning genererades och att vi nådde en bredare målgrupp. Därtill skapades synergier mellan olika rättighetsfrågor om rasism, urfolksrättigheter, funktionsrätt och hbtqi-personers rättigheter.