Inre omställning – vägen till hållbara samhällen?

11 december, 2023
  • Mål 11 - Hållbara städer och samhällen
  • Mål 12 - Hållbar konsumtion och produktion
  • Mål 7 - Hållbar energi för alla

Forskningen är entydig: arbetet med att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030 går trögt. Många hävdar därför att tekniska lösningar inte är nog för att lösa klimatkrisen – det är snarare mänsklighetens förhållningssätt, värderingar och attityder som är den riktiga hävstången.

Av ovan nämnda anledning bjöd Sensus Göteborg in till workshop och panelsamtal kring temat inre omställning. Deltagarna bestod av representanter från Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, näringslivet, Svenska kyrkan, Equmenia, akademin, scouterna och civilsamhället. Det övergripande syftet med dagen var att skapa ett mellanrum för personer som arbetar med klimat- och hållbarhetsfrågor, men som i vanliga fall inte samverkar.

Ramen för dagen var att med nyfikenhet undersöka hur vi tillsammans kan skapa nya perspektiv utifrån en helhetssyn på klimatkrisen och med det söka nya sätt att gå till handling, så väl i det inre som det yttre.

Inner Development Goals

Här fungerar Inner Development Goals (IDG) som stor inspiration. IDG är ett svenskt initiativ och kommunikationsprojekt som lyfter de kvaliteter och förmågor som mänskligheten behöver odla för att skapa en hållbar fredskultur i samklang med hela naturen. Dessa har delats in i kategorierna vara, tänka, relatera, samarbeta och agera. IDG handlar på många sätt om att aktivera den mänskliga potentialen såväl på individnivå som på kollektiv- och systemnivå.

Enligt Christine Wamsler, klimatforskare inom inre/yttre transformation vid Lunds universitet, är det just den mänskliga potentialen till kontakt och kreativitet som behöver släppas fri på alla samhällsnivåer.

Dagen karaktäriserades särskilt av idén om att förkroppsliga de principer som forskningen om inre/yttre transformation och IDG lyfter. Samtalet är viktigt, så också de intellektuella perspektiven och sätten att mötas på – men vad händer om vi tillåts att mötas som hela människor och skapa ett rum där vi får chans att landa i våra kroppar och som grupp före, under och efter de stora samtalen? För deltagarna visade det sig spela stor roll att mötas i lugn på morgonkvisten, presentera sig i cirkel och att genomgående komma tillbaka till kroppen för att avsluta med rörelse och lekfullhet.


En av deltagarna efter dagen:

Känslan när jag lämnade lokalen har funnits med resten av veckan, och jag tar med mig den in i helgen också – bubblig

Programmets höjdpunkt för många var panelsamtalet, eller den kollektiva reflektionen som vi benämnde den. I samtalet möttes freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson, entreprenören Hans Åkersten (initiativtagare till en av IDG-hubbarna i Göteborg), Amanda Martling från Omställningsnätverket samt Jenny Rogestedt, präst i Svenska kyrkan och anställd på Göteborgs stift.

Frågorna var många: Hur kan vi arbeta tvärsektoriellt? Vad innebär det att se på klimatkrisen som en meningskris, relationskris och existentiell kris? Hur kan vi odla avgörande förmågor på det kollektiva planet? Står vi inför en omställning eller omdaning? Hur förhåller vi oss till den gröna kapplöpningen – stjälper eller hjälper den oss till en långsammare värld? Är det möjligt att driva företag bortom tillväxtlogiken? Hur ställer vi om siktet mot en mer relationell tillväxt? Hur skapar vi nya visioner och berättelser om vad det innebär att vara människa en stund på jorden? Hur förändrar vi hur vi relaterar till allt levande? Vilken roll har folkbildningen i detta?

Från målstyrning till målsökning

Hans Abrahamsson problematiserade särskilt omställningens själva grundidé som är att snabbt förflytta sig från en känd plats till en annan. Han menar att vår tids samhällen snarare står inför en omdaning, som är djupare och bredare än så, och som kräver mod att som kollektiv våga närma sig det okända och ett helt annat sätt att leva på. – Den gröna kapplöpningen kanske inte är så grön egentligen, eftersom den syftar till att lösa problemen på samma sätt som de uppstod. Vi behöver gå från målstyrning till målsökning, kommenterade han.

amanda_och_hans_a
Amanda Martling och Hans Abramhamsson.

Prästen Jenny Rogestedt, som nu också läser en kurs i ekopedagogik, tog vid för att på samma tema lyfta vikten av nya visioner och berättelser om vad det är att vara människa i den senkapitalistiska världen: – Inom min tradition pratar vi mycket om att återupprätta skapelsen här och nu och att inse att vi är en del av den, att vi är inte separerade från naturen.

Amanda Martling som dels håller kurser i inre omställning, dels arbetar med klimatfrågor på VGR, uppmanade särskilt till att verkligen djupna i insikten om vad det är som sker i den naturliga miljön. Att mänsklig organisation är anledningen till de kriser vi nu står inför, såväl ekologiska som psykologiska och andliga. – Som människor vill vi utvecklas, den viljan och drivkraften finns i oss. Men i stället för att blint lägga den viljan i den ekonomiska tillväxtens händer kan vi tillsammans skapa en annan typ av idé där det är den relationella tillväxten som är vår grund, sa hon.