Hur kan idrottsrörelsen bli mer tillgänglig och jämställd?

Maria Rooth började sin idrottskarriär i Ängelholm som 4-åring. Hon testade på flera olika sporter innan hon föll för hockeyn.

– Jag kände mig i många år som en udda fågel och det var väldigt tufft. Hockeyn var gjord för killar och män, säger Maria Rooth.

Maria kämpade sig igenom machokulturen inom ishockeyn. Hon gick på hockeygymnasiet i Ängelholm och sedan kom hon in på hockeycollage i USA där hon under flera år fick spela i damhockeylag. Som 19-åring blev hon uttagen till Svenska landslaget och spelade i OS 1998 i Japan. Efter 300 landskamper valde hon att sluta 2010.


Skateboardrampen blir en samlingsplats
David Lindeskär är vice ordförande i Uddevalla Skateboardförening. När han började åka skateboard på åttiotalet sa man att skateboard var en ”fluga”. Men det fanns en social aspekt som David tilltalades av. I tjugoårsåldern slutade David med skateboard och det dröjde över 20 år innan han tog upp det igen.

– När Oljebergets aktivitetspark öppnade i Uddevalla för tre år sedan tog jag fram min gamla bräda för att se om jag fortfarande kunde åka. Då kom en 12-årig grabb fram till mig och sa att jag var duktig. När jag kom hem funderade jag på vad som hänt. Finns det någon annan stans där en 12-åring kommit fram och uppmuntrat mig som vuxen? Det är ju en jättespännande mötesplats, berättar David.

Under 2020 startades Uddevalla Skateboardförening. Tidigare har skateboard setts som en subkultur med ganska låg status. Men idag väljer många kommuner att bygga skateparker för att skapa samlingsplatser för både unga och äldre och för att minska kriminaliteten. Idag har skateboard blivit något fint i samhället. Uddevalla skateboardförening har även familjeskate som innebär att föräldrar och barn lär sig åka tillsammans. Då är det ofta mammor som kommer tillsammans med sina barn.

Separatistiska lag
Maria Rooth, David Lindeskär och David Oest diskuterar huruvida det är bra att separera tjejer och killar eller att köra mixade lag.

– Jag tror det beror på vad man har för ledarstruktur. Det finns platser där både tjejer och killar blir peppade och stärkta i att göra det tillsammans, och det finns även ställen där det är precis tvärtom för man inte lyckats med ledarskapet, säger David Lindeskär.

Uddevalla Skateboardförening jobbar mycket med inkludering och jämställdhet, men samtidigt ser de att tjejerna blir mer trygga om killarna inte är med.

– Ibland kan de vara så att tjejerna inte vågar ta plats i rampen för att det är större killar som åker fort. Det är något vi jobbar på att förändra. Vi har bland annat jobbat med tjejtider då bara tjejer får åka. Det är de mest välbesökta tiderna vi har för där känner de sig trygga, säger David Lindekär.

Även inom ishockeyn föredrar många tjejer homogena tjejlag. Idag blir det fler och fler flicklag runt om i landet, men de allra flesta vuxna damhockeyspelarna har fått spela hela uppväxten med bara pojkar. Maria Rooth säger att ungefär fem procent av tjejerna som klarar att hela vägen spela med pojkarna och att många försvinner på vägen.

– Vi måste jobba för att alla ledare och tränare är medvetna om strukturerna för att kunna förändra. Vi kan aldrig förändra en förening eller idrott om inte alla är med på tåget. Förändringen sitter inte i väggarna utan det sitter i ledarskapet. Föreningarna måste också vilja förändras. Jag frågade en VD för ett lag: Varför har ni inte flickishockey? Då skrockade han och sa “Men Maria, vi har ju inte ens tillräckligt med istider till pojkarna.”, säger Maria.

Jämställd hockey blir mer framgångsrik
En förening som lyckats med sin förändring är Luleå Hockey. De kallades tidigare "Grabbarna från norr" och satsade enbart på herrhockey. Närmsta damlag fanns i Munksund.

– Luleå Hockey ville förändras. De satte sig ner och satte upp nya mål. Från att bara premierat pojkar och män till att öppna upp föreningen och bli tillgänglig för alla. De började rikta sig även till tjejer och medlemsantalet ökade enormt. Damlaget flyttades från Munksund till Luleå och föreningen fick även ökade sponsorintäkter, fler fans och mer engagemang. Det är ett bevis på att Luleå vågade ta tag i det och allt har blivit bättre och mer framgångsrikt, säger Maria Rooth.

För att skapa jämställda och framgångsrika idrottsklubbar krävs även att männen tar ett steg åt sidan och inte känner sig hotade av att det kommer in fler tjejer i föreningarna.

– Det är tjejerna som oftast lyfter frågan, men det är först när männen ser det som vi får den ordentliga förändringen. Ishockey har länge varit killarnas idrott. Vi måste vara tuffare och killarna måste gå i bräschen. Än så länge har det varit för få och det har byggt på att tjejerna driver frågan, säger Maria.

Ledarskapet viktigt för förändring
Idrotten blir mer och mer jämställd och inkluderande även om det är en lång väg kvar, men Maria Rooth kan ändå se stor skillnad de senaste fem åren. Speciellt att man har börjat uppmärksamma den destruktiva mansrollen inom ishockeyn. Både hon och David Lindeskär betonar hur viktigt ledarskapet är för att skapa jämställda föreningar. Detta tänker Maria mycket på i sin sommarhockeyskola för tjejer i Halmstad. I sommar är det 270 barn anmälda och den räknas som en av världens största hockeyskolor för tjejer.

– Jag måste inte ha de bästa tidigare aktiva spelarna som ledare. Jag vill ha folk som brinner för barnen. De ska kunna barnens namn och titta barnen i ögonen första dagen och säga ”Hej Elsa. Hur är läget? Känns det kul att vara här?” Hockeyn är sekundär. Det viktigaste är att barnen blir sedda. De är inte vana att bli sedda på ett positivt sätt. Kanske har de tidigare bara blivit sedda för att de varit enda tjejen, säger Maria.

Panelen är eniga om att det är skillnad på jämställdheten i lagidrott och individuella idrotter och menar att man jämför tjejer och killar mer inom lagidrotten.

– Se på höjdhopparna Kajsa Bergqvist och Stefan Holm. Stefan hoppar 40 cm högre än Kajsa men det är ingen som kommenterar det och som tycker Kajsa är dålig. Men inom lagsport har männen satt normen och tjejerna jämförs och blir bedömda utifrån det, trots att männen har haft mycket bättre resurser, säger Maria Rooth.


Fokusera på det som är kul
Maria Rooth tycker att vi måste fokusera mindre på prestation och mer på att alla ska få vara med.

– Vi sållar ut barn för tidigt. Kommer du inte fyra gånger i veckan får du inte vara med för då väljer man någon annan. Vi behöver fokusera på det som är kul. Annars kommer barnen lämna idrotten och göra något annat. Gå till dig själv. Vill du fortsätta med något som inte är kul eller där du inte känner dig inkluderad? Nej, då gör jag något annat, säger Maria.

David Lindeskär pratar om skateboardhallen som en mötesplats och att vi behöver skifta fokus till mer mänskliga möten.

– Fotbollstränaren Bill Shankly sa en gång ”Fotboll handlar inte om liv eller död. Det är betydligare viktigare än så”. Vi gör idrotten så allvarlig att psykisk ohälsa och hur människor mår hamnar i andra hand. Men det finns ju viktigare saker än fotboll. Och det är livet.


Panelsamtalet "Reality Check: Svettas på lika villkor" var ett samarbete mellan Bohusläns museum och Sensus studieförbund.