En inkluderande arbetsplats fri från osunda strukturer

9 juni, 2022
  • Rättigheter och hållbarhet

En tidig morgon i maj samlas förtroendevalda och arbetsmiljöombud från ett fackförbund i en aula på ett av Stockholms sjukhus för att få kunskap och verktyg för att kunna verka för att göra sina arbetsplatser friare från osunda strukturer.

Deltagarna har bjudits in till att följa med på en normresa genom tre steg. Workshopen tar avstamp i ett normkritiskt förhållningssätt.

Workshopens två huvudfrågor är: Hur kan du som facklig förtroendevald eller arbetsmiljöombud verka för en arbetsplats som är inkluderande och öppen? Hur kan du göra det möjligt för varje medarbetare att vara anställd på lika villkor och med lika rättigheter och möjligheter?

Sara Björk från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr, som tillsammans med Annika Heikkinen, även hon från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr, är workshopledare för förmiddagen, förklarar att vi för att kunna skapa en inkluderande arbetsplats först och främst behöver bli medvetna om vilka normer som råder hos oss. Det är det första steget, säger hon. Det kan handla om alltifrån jargong, klädsel, språkbruk och vad som är okej att säga och inte i personalrummet. Men det handlar också om hur vi fördelar makt, vem som ges talutrymme och har möjlighet att påverka och inte, vilket kan vara utmanande, förklarar Sara.

Det här kan vara mer utmanade än vi tror, eftersom normer ofta handlar om det vi tar för givet.

Annika fortsätter och förklarar att det är först när vi blivit normmedvetna som det är dags för steg 2, vilket handlar om att upptäcka vilka möjliga konsekvenser dessa normer kan få, till exempel i form av osunda strukturer. Det kan röra sig om hur vi till exempel talar om och beter oss mot vissa grupper, fördomar, rättighetskränkningar, mobbing, trakasserier och diskriminering.

Det här steget kan hjälpa oss att upptäcka destruktiva mönster som skapar osunda strukturer och vilka grupper som systematiskt drabbas av dessa. Det är ett viktigt steg för att faktiskt kunna göra något åt dem, säger Annika.

Hon förklarar vidare att det är först när vi har tagit dessa två steg som vi kan ta det tredje och sista, det som ibland kallas det normkreativa. Det steget handlar om att tillsammans utmana och förändra de normer som exkluderar och kränker. Annika förklarar att det handlar om att använda verkliga berättelser från deltagarnas arbetsvardag.

Genom att använda verkliga berättelser hämtade från deltagarnas arbetsvardag kan vi tillsammans skapa lösningar och åtgärder som leder till en mer inkluderande arbetsplats, friare från osunda strukturer.

Både Annika och Sara tycker att det känns hoppfullt att ge människor nycklar till ett normkritiskt perspektiv eftersom de då kan se att vi alla har möjlighet att förändra våra arbetsplatser till det bättre.

Sensus Stockholm Gotland är huvudman för Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr. Tillsammans erbjuder vi arbetsmiljöutbildningar för fackförbund med fokus på hur våra arbetsplatser kan bli mer jämställda och jämlika.