Rivstart för andra fasen av folkbildningsinitiativet Fred med jorden

I november 2025 startade den andra fasen av Fred med jorden, ett folkbildningsinitiativ inom Svenska kyrkans Färdplan för klimatet med fokus på kyrkans uppdrag att värna skapelsen, ett centralt målområde inom färdplanen. Syftet är att ge församlingar verktyg att omsätta ekoteologiska tankar om fred med jorden i praktisk handling – i allt från kök och odling till diakoni, pedagogik och pilgrimsvandringar.

Bakom initiativet står flera aktörer i och utanför Svenska kyrkan, däribland Sensus studieförbund.

– I den första fasen samarbetade vi med flera församlingar och ekoteologer för att ta fram en metod och ett studiecirkelmaterial. Det kan användas för att engagera alla i de förändringar som behövs idag, inte minst de värderings- och beteendeförändringar som utgör själva grunden för hållbarhetsarbetet, säger Urban Hermansson, verksamhetsutvecklare på Sensus.

Han beskriver resultatet från den första fasen som ett rikt smörgåsbord av verktyg och övningar.

– I denna fas är målet att rulla ut initiativet och göra materialet ännu mer tillgängligt så att det på ett enkelt sätt kan användas i den dagliga verksamheten. Det har blivit en rivstart där vi redan startat testbäddar, utvecklar anpassat material och planerar utbildningar, övningar och kampanjer, säger han.

Ludvika församling blir testbädd

En av de första testbäddarna finns i Ludvika församling, där arbetet redan är igång. Simon Johansson, kyrkoherde i Ludvika församling och projektledare för den andra fasen, berättar att satsningen nu tar form lokalt.

– Liksom tidigare har Västerås stift formellt projektansvar. Därför är det naturligt att vi börjar med att få igång arbetet i stiftets församlingar, samtidigt som vi bygger vidare på det nationella nätverk som varit engagerat sedan första fasen, säger han.

I Ludvika handlar arbetet bland annat om att stärka samverkan kring mat som en röd tråd i hållbarhetsarbetet. Det kan innebära mer ekologisk och lokal mat i köket, gärna från egna odlingar.

Jessica Hellström, köksansvarig i församlingen, beskriver hur omställningen också behöver bli synlig och begriplig för fler.

– Det är viktigt att ställa om köket så långt det är möjligt, men också att berätta om det vi gör så att alla blir delaktiga. När människor förstår var maten kommer ifrån och hur den producerats blir det lättare att se hur allt hänger ihop, säger hon.

Även utomhusmiljöerna blir en del av lärandet. Kristin Kempe, trädgårdsmästare i församlingen, berättar att en ny trädgård planeras intill serveringen.

– Där ska vi kunna odla grönsaker och kryddor, men det skulle också bli en lärande trädgård där allmänhet, skolklasser och andra kan lära mer om hållbar odling. Trädgården blir i sig en berättelse om hur vi kan samarbeta fredligt med jorden, säger hon.

Hållbarhet som helhet – inte i stuprör

I Ludvika kopplas Fred med jorden också samman med församlingens diakonala arbete. Emelie Hedman, som arbetar med diakoni, ser stora möjligheter i att förena ekologisk och social hållbarhet.

– Diakonin konkretiserar kyrkans omsorg om människor och skapelsen. På samma sätt binder Fred med jorden ihop olika hållbarhetssatsningar så att de inte blir stuprör, säger hon.

Ett konkret exempel är hur volontärer kan bidra i samarbetet mellan odlingar och kök – och samtidigt få meningsfulla uppgifter i församlingslivet.

Även workshops är en viktig del av arbetet. Nikolas Berg, som arbetar deltid med Fred med jorden i Ludvika församling och också bidrar med ekopedagogisk kompetens nationellt, beskriver hur lokala erfarenheter ska kunna delas vidare.

– Allt vi gör i församlingen inom Fred med jorden ska kunna användas av andra. Ett exempel är en halvdagsworkshop som vävde samman det yttre omställningsarbetet med de inre värdena i kyrkan, säger han.

Ringar på vattnet i fler stift

Arbetet i Ludvika börjar redan inspirera andra. Mora församling planerar en liknande workshop i samverkan med lokala aktörer, och i Linköpings stift har Fred med jorden redan lyfts i utbildningssammanhang för församlingspedagoger.

I Härnösands stift planeras aktiviteter i både Jämtland och Härjedalen under 2026, bland annat pilgrimsvandringar och föreläsningar med koppling till Pilgrim’s Walk for Future och temat Storsjöns rättigheter. Ytterligare aktiviteter planeras under Skapelsetid i september.

– Lärresan inom Fred med jorden knyts till pilgrimskransens olika pärlor. Ur det perspektivet kan omställningen ses som en gemensam pilgrimsvandring för fred med jorden, säger Nikolas Berg.

Folkbildning som grund för omställning

För Sensus är folkbildningsperspektivet centralt i Fred med jorden. Det handlar inte om färdiga svar, utan om att skapa trygga lärmiljöer där människor utforskar frågor tillsammans.

– Frågorna står i centrum. Det studiecirkelsmaterial som är själva flaggskeppet kallas också Hur skapar vi fred med jorden? Det är klassisk folkbildning där grupper samlas för att utforska frågor tillsammans i trygga lärmiljöer där alla perspektiv bidrar, säger Urban Hermansson.

Han menar att den ekologiska folkbildningen har en viktig roll i samhällets omställning.

– Ingen har ensam svaret på hur vi skapar fred med jorden. Vi behöver lära av och med varandra. Fred med jorden ger verktyg för att möta skaven i vår tid på konstruktiva och kreativa sätt, säger han.