Sensus pratar kör och musik under Folk och Kultur

– Sensus medverkan i Folk och Kultur speglar vår förankring i kör- och musiklivet och ambitionen att arbeta med kultur som uttryck för det existentiella. Vi vill prata om hur körsång kan motverka psykisk ohälsa, ensamhet och utanförskap, och om behovet av samverkan mellan olika aktörer för att nå bredare och mer långsiktiga effekter, säger Christoffer Gustafsson, verksamhetsutvecklare på Sensus.

Körsång som motkraft

Musiken beskrivs som vårt första och sista språk. En plats där vi tränar samspel, ansvar och tillhörighet. I början av 1900‑talet var körerna en del av att forma det moderna Sverige – i dag finns de kvar som lokala växtplatser, varje vecka, över hela landet. Hur kan dessa sammanhang bli en ännu tydligare resurs i arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention? Och hur kan samverkan mellan civilsamhälle, kultur och myndigheter göra skillnad på riktigt?

I samtalen Körsång – en del av lösningen och Körsång är botten – nationell samverkan för psykisk hälsa möts aktörer från hela landet: Sveriges Körförbund, Tim Bergling Foundation, Kungliga Musikaliska Akademien och Arvsfondsprojektet Körsång för psykisk hälsa.

– Här samlas röster från musiklivet och civilsamhället; körorganisationer, forskningsnära initiativ och ideella krafter som alla vill utforska körsångens roll i arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention. Samtalen tar avstamp i en enkel men kraftfull insikt: om vi ska lyckas, måste vi göra det tillsammans, säger Fredrik Roste, verksamhetsutvecklare på Sensus.

Kan musiklivet lära av idrotten?

Samverkan står också i fokus i panelsamtalet Idrottens samordning – inspiration för musiklivets utveckling? som Sensus arrangerar tillsammans med Unga tankar om musik. Det svenska musiklivet är rikt på engagemang, kreativitet och mångfald – men också präglat av splittring, svag infrastruktur och begränsade möjligheter att påverka kulturpolitiken.

– Det ska bli väldigt spännande att se om musiklivet kan inspireras av idrottsrörelsens organisering när vi trots allt har så många beröringspunkter. Vi lever i en skakig tid med nedskärningar i offentliga stöd, brist på infrastruktur och svårigheter att påverka kulturpolitiken. Här hoppas jag att vi kan så ett litet gemenskapsfrö som i längden kanske kan kanalisera musiklivets styrka och bredd, säger Gustaf Bäckström Elmelid, verksamhetsledare på Unga tankar om musik.

Med idrottsrörelsen som spegel undersöker samtalet om musiklivet kan hitta en gemensammare röst. Riksidrottsförbundet samlar allt från gräsrotsverksamhet till elit – kan musiklivet inspireras av denna form av samordning? Var finns gemensamma mål, och var går konflikterna? Här möts representanter från olika delar av musiklivet för att pröva tanken om ett starkare ”vi”.

Vad är meningen med mig?

What was I made for? Frågan är enkel och oändlig. Vad är jag till för? Var hör jag hemma? Hur bär vi det som är svårt – tillsammans? När barn- och ungdomskörerna Körerna Nova och CREO Jönköping kliver upp på Folk och kulturs scen under torsdagen för att sjunga material ur föreställningenWhat Was I Made For, är det just dessa frågor som får kropp.

I What Was I Made For möts musik, text och scenkonst för att gestalta livets stora frågor: vem är jag, vad är meningen, och hur bär vi hopp i en orolig tid? Genom projektet får unga arbeta tillsammans med professionella scenkonstnärer, och deras erfarenheter får ta plats – med sången som verktyg för att bryta tystnad.

Kultur som plats för det som är mänskligt

Sensus medverkan i Folk och Kultur speglar studieförbundets djupa förankring i kör- och musiklivet, och en tydlig ambition att arbeta med kultur som bärare av existentiella frågor.

– Vår medverkan på Folk och Kultur rör sig mellan det djupt personliga och det strukturella, mellan ungas röster och nationella strategier. Mellan frågan vem är jag? och frågan hur bygger vi ett samhälle där fler får plats? säger Christoffer.