Rekordmånga arrangemang under årets existentiella hållbarhetsvecka

Vi vet vad vi behöver göra. Vi har vetat det länge. De tekniska och politiska lösningar finns, men ändå går omställningen långsamt. Kan det handla om något mer djupgående i vårt sätt att vara människa som behöver förändras?

– Vi lever i en rad sammankopplade kriser som tvingar oss ställa frågan om vad det innebär eller skulle kunna innebära att vara människa. Genom folkbildning som praktik och metod kan vi undersöka vad det är vi verkligen längtar efter, och vad det är vi behöver öva på för att uppleva oss själva som del av en levande helhet, säger Julia Engborg, verksamhetsutvecklare på Sensus och en av initiativtagarna bakom veckan.

Julia inleder årets existentiella hållbarhetsvecka i ett hybridevent tillsammans med filosofen Jonna Bornemark. Efter deras samtal hålls uppföljande samtal på flera orter där deltagarna ges möjlighet att reflektera tillsammans.

– Jag hoppas att mitt och Julias samtal kommer att inspirera till nya och fördjupade tankar kring hur vi ska vara människor, hur vi kan vrida världen och vad som är verkligt viktigt. I dag är det många existentiella frågor som trängs undan och inte riktigt får plats. Jag tänker på vår relation till naturen, AI och kring hur vi lever tillsammans som människor. Frågor kring demokrati, regelbaserad världsordning och krig. Frågor som i grund och botten handlar om vad det innebär att vara människa, säger Jonna.

Kultur hjälper oss att känna

Kultur är ett av de verktyg som gör existentiell hållbarhet möjlig att uppleva, inte bara tänka. Att beskriva människans relation till sig själv, varandra och naturen går sällan att göra med fakta och regelverk. Det krävs känslor, bilder och berättelser.

Dokumentärfilmaren Mattias Olsson fångar vår tids omställningsfrågor och porträtterar människor som redan lever i omställningen. Under veckan ger han sig ut på en miniturné tillsammans med Sensus för att visa sina senaste filmer Kinfolk och Drawn from Earth. Efter filmerna följer samtal om engagemang och skapande utanför boxen. 11 november gör han ett stopp i Malmö.

– Samhällets stora utmaningarna kan vara överväldigande om vi sitter med dem själva, men hanterbart när vi delar våra tankar med varandra. Att titta på film gemensamt där vi får del av berättelser från olika människor är en väldigt fin metod att sätta gång samtal kopplat till sitt lokala sammanhang, berättar Anna-Katinka Neetzke Svensson, verksamhetsutvecklare på Sensus.

Den 14 november uppträder Frida och Doris från Arvsfondsprojektet "Tillgänglighetsresan" ensemble, ett projekt som undersöker hur förutsättningarna ser ut för kulturskapare med funktionsnedsättning som vill turnera och uppträda.

– Vi är sjukt taggade på att komma till Linköping med vår turné. Alla pratar om varför inkludering och tillgänglighet är så viktigt, men efter ett samtal med oss kommer du verkligen att fatta hur enkelt det är att göra så mycket bättre. Alla inom kultur och event borde komma och kolla på någon av våra föreställningar, berättar Eddie Wheeler, projektledare.

Hänger vår hälsa ihop med planetens hälsa?

Handlar livet verkligen om pengar och att prestera på topp? Under veckan föreläser Sara Ohlson, känd som Hållbara Sara, om sin resa från utmattning till ett arbetsliv på egna villkor. 9 november besöker hon Överkalix och 11 november kommer hon till Skellefteå.

Sara är en av Sveriges mest uppskattade röster inom hållbarhet och återbruk. Hon inspirerar i föreläsningar och sociala medier till ett medvetet liv med vintage, secondhand och framtidstro.

– Vi lever i en tid där det ständigt förväntas att vi ska prestera mer, konsumera mer, optimera oss själva och göra rätt val. Inte nog med att det stressar oss, det spiller lätt över även på hållbarhetsområdet där även klimatengagemang, hälsa och konsumtion blir områden där vi känner att vi inte räcker till. Tänk om vi i stället frågade oss: Vad är ett hållbart liv för mig? Vad behöver jag för att må bra och hålla i längden? säger Sara.

Den 9 november möts Petra Carlsson Redell, teolog samt präst och Patrik Hagman, docent i politisk teologi för en inspirationsdag i Andreaskyrkan i Stockholm. Tillsammans utforskar de kyrkans roll i ekokrisen.

– Jag vet att många känner sig ensamma i sitt klimatengagemang. Kanske verkar man i en församling där alla verkar tycka att Jesus och livet på planeten inte har så mycket med varandra att göra. Till dig som känner så vill jag säga: Ha lite överseende. Alla orkar inte se sanningen på det sätt som du gör. Förr eller senare kommer de att förstå, och då kan ni möta det som kommer tillsammans, säger Petra.

Hon önskar att man inom kyrkan skulle kunna tala mer om var vi befinner oss i klimatkrisen, som hon beskriver som dödsskuggans dal. Om ångesten, döden och förlusten på planeten här och nu.

– Som förälder försöker jag vara den som orkar stå kvar, lyssna och vara ett vittne, även när det är jobbigt eller skrämmande. Det gör kyrkorna bättre än politikerna, men jag önskar att de gjorde det ännu mer. Precis som när man hade sorgemarsch eller begravning för utdöda arter, säger hon.

Vad är det vi förlorar när gammelskogar försvinner?

Att vara, lära och verka i relation med naturen gör att vi kan erfara och utforska vår roll i den värld vi delar med allt levande. Den 12 november föreläser Sebastian Kirppu på naturum i Siljansnäs om kalhyggen: hur hållbara de egentligen är, och vad vi förlorar när gammelskog försvinner. Han har inventerat naturskogar i Sverige sedan 1997 och granskar det certifierade skogsbrukets efterlevnad av lagar och regler.

– Det kan finnas arter som vi inte ens upptäckt som hinner utrotas innan vi ens upptäcker dem. Så illa är det med kalhyggesbruk. Det svenska skogslandskapet blir mer och mer utarmat på sin naturlighet i form av gammal naturskog som har arter som är beroende av naturskogens ekologi och system, säger Sebastian.

2011 utsågs Sebastian till Årets Miljöhjälte av WWF, därefter har han fått utmärkelser av både Naturskyddsföreningen och Kungliga Vetenskapsakademien.

– Min förhoppning är att mitt föredrag berör människor så att de inte kan blunda för den verklighet som pågår i vårt gemensamma skogslandskap. Sedan den svenska rödlistan över hotade och missgynnade arter började användas har den bara blivit längre och längre. Skulle vi i Sverige bedrivit ett hållbart skogsbruk skulle listan inte vuxit på det sätt den gjort, säger han.

Gemensamt avslut kring nytt ekonomiskt system

Veckan avslutas söndagen den 15 november med en av grundarna bakom den globala rörelsen The Real Economy, Fatima Osman Abdalla. Rörelsen vill ersätta ett ekonomiskt system byggt på ständig tillväxt med lokala, mänskliga ekonomier där välstånd mäts i livskvalitet. Bakom initiativet står även miljöaktivisten Helena Norberg-Hodge och skådespelaren Gustaf Skarsgård.

– Från fokus på vad som gör oss medmänskliga till funderingar kring om ett nytt ekonomiskt system är möjligt. Under Sensus existentiella hållbarhetsvecka möts filosofer, präster, läkare, naturinventerare och hållbarhetsinfluencers kring en och samma fråga: vad innebär det att vara människa när klimat, natur och ekonomi är i kris? avslutar Julia.

Svaren varierar mellan Malmö och Siljansnäs, men utgångspunkten är gemensam: omställningen handlar lika mycket om hur vi lever som vad vi har för teknik och politik.