Månadens artist: Rebecka Reinhard

Rebecka och bandkollegan Åsa Johnsen gjorde ett Sensus Case i vintras med producenten och musikern Karl Jonas Winqvist (från skivbolaget Sing a song fighter tillika Sensusmedarbetare). Strax därefter släpptes Strange Week som består av tre starka låtar fyllda med catchy hooks och slackerrocksriff om olycklig kärlek i bästa Angel Olsen-stil. 

Under Sensus Case fick bandet bolla idéer kring PR och kommunikation i samband med att släppa musik. Men också gå igenom olika steg och mål i processen kring att ge ut egen musik.

– Det var verkligen så himla värdefullt att genomföra Sensus Case. Det kändes väldigt demokratiskt och vår mentor var så generös med både tips och kontakter. De senaste åren har det blivit mer viktigt för mig att känna att jag är en del av ett community, att ingå i ett lokalt sammanhang med andra artister, speciellt nu när replokaler och spelställen hotas och allt blir svårare. Så genom Sensus Case kändes det enklare och att det faktiskt finns ett musik-community jag vill vara en del av, där man stöttar varandra, berättar hon.

Rebecka Reinhards nya EP vittnar om en artist som verkligen funnit sin personliga stil och röst. Den nya musiken gör oss även nyfikna på vart hon hittar inspiration till låtarnas texter.

– Just nu inspireras jag av artister som känns som ett motgift mot en själsdödande musikbransch. Sharon van Etten som sjunger att hon vill bli gammal och dö och Adrienne Lenker som släpper ett live-album med 43 spår på dubbelkassett vars enda PR tycks vara ett inlägg på Instagram veckan innan. Jag inspireras också av podcasten Song Exploder - det är så trösterikt att höra artister man beundrar tala om hur svårt det är att göra musik och allt runtomkring. Nu läser jag en bok av Olivia Laing som heter The Lonely City, som gör att jag vill få klart nästa album, säger Rebecka.

Pressbild: Rebecka Reinhard

Från London till Norrtälje

Låtarna till Strange Week har befunnit sig på flera platser innan de tillslut gjordes klara. Delar av låtarna spelades in i en kokhet studio i Camden under sommaren 2018, andra delar gjordes i ett temporärt sångbås i en stuga på landet utanför Norrtälje. Trummorna spelades in i RAK studios i London och sedan låg låtarna på en hårddisk och bidade sin tid tills hon tog kontakt med Alexander Eldefors (som bl.a. producerat Melbys fantastiska platta Looks Like a Map) och bad honom co-producera två av låtarna och mixa alltsammans. I hans studio testades olika syntar, rymd-samples och banjos där spåren fick nytt liv trots flera år på nacken.

Nu när låtarna äntligen är släppta så inleds en ny fas: att spela dom live!

– Jag älskar att spela live, till och med när det är fruktansvärt och allt går fel. Perfektion går inte att uppnå live och det är så befriande. Studio har jag blandade känslor kring. Om jag är i studion med andra går det bättre. Om jag är själv finns det många mörka hål att ramla ned i.

Spelar live på Echo Three Fest

När det är dags för konserter så har Rebecka sedan fem år tillbaka ett välrepat och grymt liveband: Åsa Johnsen på elgitarr, Katharina Grubmüller på bas och körsång och Stella Thors Berefelt på trummor och körsång. Nästa stopp blir Echo Three Fest den 24 maj.

– Kom till Echo Three Fest! Vi ser verkligen fram emot det och att göra fler spelningar. Därefter ska nästa platta skrivas färdigt och förhoppningsvis spelas in under hösten. Sen planerar vi en lite intimare spelning i Stockholm som också ska bli en live-inspelning av några av mina första låtar, fast i uppdaterade versioner med bandet, samt en eller två helt nya låtar. Tänk mysig dream pop, country, indie-folk med vispar och banjo, avslutar artisten.

Till dess så håller vi till godo och peppar inför bandets kommande spelning den 24 maj. 

Följ Rebecka Reinhard på Instagram och lyssna in henne på Spotify.