När låtskrivande blir en del av folkbildningen

Varje måndagskväll under våren samlas låtskrivare med olika erfarenheter och bakgrunder för att dela idéer, testa halvfärdiga låtar och samtala om musik. Cirkeln leds av Amelie Eiding och Jonathan Kresin från indiebandet 7000apart, som vill möjliggöra ett tryggt och kreativt rum där skapandet kan delas.

– Många skriver mycket själva, och då kan det lätt bli ganska isolerat. Här får man testa idéer, höra hur andra reagerar och hitta nya samarbeten, säger Amelie.

Att ge feedback som bygger mod

I cirkeln är det helt okej att ta med något som inte är färdigt, det kan vara en vers, en skiss, eller en idé som fortfarande letar efter sin form. Den som spelar upp en låt bestämmer själv vilken typ av feedback som önskas. Ibland vill någon höra vad gruppen tycker om texten, ibland om melodin eller arrangemanget.

– Det hjälper gruppen att ge rätt sorts respons. Vi försöker också vara lyhörda för när det är läge att vara mer försiktig och när det känns tryggt att vara mer direkt, berättar en av deltagarna.

Träffarna fungerar inte som en traditionell kurs med en tydlig lärare, utan istället möts deltagarna som jämlike. Musik är subjektivt och därför finns det sällan ett tydligt rätt eller fel. Alla i gruppen har något att bidra med, oavsett erfarenhet. Jonathan delade sina tankar,

Studiecirkelformen tar bort mycket av den hierarki som annars kan uppstå i en kurs. Det gör att fler vågar dela sina tankar och ge feedback, även när man inte är helt säker. Det blir ett gemensamt lärande, där kritik blir mindre laddad och mer naturlig.

Feedbacken är en central del av träffarna, och ofta börjar samtalet med det som fungerar bra. Men målet är inte bara att vara snäll, utan att också vara konstruktiv när det är möjligt.

– Vi försöker förklara varför vi reagerar på något i en låt. Och istället för att bara säga vad man tycker vill vi också ge idéer på hur något kan utvecklas. Samtalen kan röra allt från rim och halvrim till “filler words” i texter eller hur olika ackord fungerar tillsammans. Samtidigt försöker gruppen alltid utgå från vad låtskrivaren själv vill med låten, förklarar Amelie.

Oliktänkande som ger nya perspektiv

Det händer att deltagarna tycker olika, men det ses inte som ett problem. En textrad som någon älskar kan vara precis den rad som någon annan tycker borde skrivas om. På så sätt blir olikheterna i gruppen en resurs snarare än en konflikt.

– Det är faktiskt en del av det som gör samtalen spännande. Vi försöker påminna om att det är låtskrivarens låt där deltagaren själv bestämmer vad de vill ta med sig från feedbacken, säger Jonathan.

Studiecirkeln har också lett till nya initiativ som exempelvis återkommande Writers’ Round där deltagarna får spela upp sina låtar inför en mindre publik.

Stöd från Sensus stärker gruppens utveckling

Att cirkeln drivs inom ett studieförbund betyder också något för deltagarna.

Det känns fint att vara en del av folkbildningen, särskilt som musiker. Studieförbunden gör mycket för att hålla musiksverige levande. Sensus bidrar bland annat med lokaler, stöd och hjälp att nå ut till fler deltagare. Men också med verktyg kring hur man kan leda en demokratisk och inkluderande grupp

förklarar Amelie och fortsätter:

– Det märks i hur cirkeln fungerar i praktiken. När gruppen bytte lokal till The Node i Stockholm och behövde ändra tid gjorde deltagarna en omröstning så att alla kunde vara med och påverka beslutet.

I låtskrivarcirkeln blir mötet mellan olika röster, erfarenheter och musikaliska uttryck en del av själva skapandet. Här får idéer prövas, utvecklas och ibland hitta nya vägar. Kanske är det just i den gemenskapen, där mod, nyfikenhet och lyssnande får ta plats, som nästa låt börjar.