För att vi kan – en studiecirkel om demokrati

Studiecirkeln För att vi kan samlar kvinnor med bakgrund i Syrien som tillsammans utforskar det svenska valsystemet. Samtalen sker på svenska, men ibland också på arabiska, för att alla ska kunna uttrycka sig fritt. Flera politiker har lovat besöka gruppen för att lyssna till deras erfarenheter av att bo i ett utsatt område i Sverige idag.

Cirkelledare är Amani Haj Hasoun, som själv delar kvinnornas erfarenheter.

– Jag är engagerad i frågor som rör demokrati och val. Mitt mål är att stärka och stötta kvinnor, särskilt de som kommer från länder där demokrati inte har varit en självklar del av vardagen. Jag känner en stark samhörighet med dem – jag är en av dem. Vi lär oss av varandra, stöttar varandra och bygger tillsammans vår egen framtid och våra barns framtid, säger Amani.

– Jag är inte bara ledare för gruppen – jag är en del av dessa kvinnor. Vi ska inte känna oss rädda eller gömma oss – vi är en del av detta samhälle.

Att hitta sin röst

Engagemanget i gruppen är stort. Många uttrycker en sorg och frustration över vad de upplever som en ökande rasism i samhället – Sverige har förändrats mycket sedan 2015, då de flesta anlände hit. Men drivkraften och viljan att bidra till förändring är starkare.

Fatom Haj Ali förklarar varför hon deltar:

– Jag tycker att det är viktigt att rösta. Jag älskar Sverige och vill att landet och samhället ska utvecklas. Jag vill att alla människor ska leva med social rättvisa. Därför träffas vi nu för att lära oss mer om vad de olika partierna tycker och vill göra.

Hiba alaah Alamen ser studiecirkeln som ett sätt att ta plats:

– Jag vill få en djupare förståelse för hur det svenska valsystemet fungerar och vilken verklig betydelse varje röst har. För mig handlar det inte bara om kunskap, utan om att aktivt ta plats i samhället och ta ansvar för både min egen och kommande generationers framtid.

Från ovisshet till tydliga åsikter

Raya Alhamdan minns hur det var förra gången det var val:

– I det senaste valet visste vi inte vem vi skulle rösta på eller vad varje parti ville. Men nu, genom dessa möten, kommer vi att förstå vilka partier vi ska välja – de som arbetar för landets och människornas bästa.

Farah Kaadouni lyfter att cirkeln också stärker språket:

– Vi som är utländska får lära oss mer om val och hur vi kan rösta. Vi lär oss också språket bättre, vilket gör att vi kan förstå information och samhället lättare. Det hjälper oss att förstå vad partierna vill och att kunna göra ett bra val.

Hanna Ismail vill se ett mer inkluderande samhälle:

– När jag röstar vill jag välja ett parti som står för allas lika värde, oavsett religion eller bakgrund, och som arbetar för ett inkluderande samhälle.

Walaa Al Amen håller med:

– Jag vill förstå hur val fungerar i Sverige och varför det är viktigt att rösta. För mig är det ett sätt att bli mer delaktig i samhället och ta ansvar för framtiden.

Resan från Motala

Rafah Sayed Suliman Atassi reser från Motala till Norrköping för att delta i studiecirkeln. Hennes berättelse rymmer både beslutsamhet och frustration:

– Jag kom till Sverige vid 53 års ålder, ensam, efter att ha korsat havet och flytt kriget i mitt land. Trots både studier och många, många jobbansökningar har jag inte lyckats komma in på svensk arbetsmarknad. Idag är jag ideellt aktiv i bland annat gruppen Världens mammor.

– Sveriges framtid är inte bara för infödda svenskar, utan för alla som har fått svenskt medborgarskap och uppehållstillstånd. För det här är deras liv och deras barns liv, både nu och i framtiden.

Demokrati varje dag

Gruppen diskuterar också att demokrati inte enbart är något som händer inför val, utan något man praktiserar varje dag. Redan nu planerar de en uppföljande studiecirkel – Kvinnor, mammor och demokrati – som utgår från den gemensamma erfarenheten av föräldraskap och hur de tillsammans kan skapa ett Norrköping där stadens alla barn, ungdomar och föräldrar känner att den här staden är ens egen.

Materialet För att vi kan togs fram och användes av studieförbunden Sensus, Bilda och Ibn Rushd inför valet 2022. Till riksdagsvalet 2026 har materialet uppdaterats, denna gång av Sensus, Bilda och NBV, och finansierats av Bildningsförbundet Östergötland.