En studiecirkel som blommat sedan 1992
- Kultur och skapande
Sedan 1992 har en liten grupp kvinnor i Sotenäs träffats regelbundet för att lära tillsammans ute i naturen. Det som började för över tre decennier sedan lever fortfarande vidare, med samma nyfikenhet och samma enkla idé i grunden: att upptäcka, undersöka och samtala om det som växer och blommar i närområdet.
I dag består studiecirkeln i naturkunskap av omkring åtta deltagare. Några har varit med länge, andra har kommit till med åren. Cirkelledare sedan starten är Yvonne Hedberg, som med stor kunskap och ett levande intresse har lett gruppen genom otaliga utflykter och samtal.
När vi nyligen fick följa med på en av träffarna gick färden med bilfärjan till Bohus-Malmön på västkusten. Under promenaden stannade gruppen flera gånger längs vägen. Ett träd, en buske, en blomma – det som kanske först ser vardagligt ut får ett annat djup när någon berättar mer. Yvonne visade och berättade om växterna vi såg: vad de heter, hur de har använts förr och hur de används i dag. Ibland stannade vi lite längre för att titta närmare på detaljerna.
– Man ser så mycket mer när man stannar upp och tittar lite noggrannare. Det som först bara ser ut som en vanlig blomma eller buske kan visa sig vara något väldigt intressant när man börjar undersöka det tillsammans, förklarade Yvonne under promenaden.
För här handlar det inte bara om att se naturen, utan om att verkligen undersöka den. Med hjälp av lupp studerar deltagarna kronblad, ståndare och pistiller för att förstå hur växterna är uppbyggda. Ibland tittar de också på rötterna, för att få syn på helheten.
Ett lärande som fortsätter runt fikabordet
Efter promenaden väntade fika, en självklar del av träffarna. Kaffe, bulle eller smörgås plockades fram, och samtalen fortsatte kring dagens iakttagelser. Ofta har Yvonne också med sig böcker och uppslagsverk som gruppen kan bläddra i tillsammans, bland annat boken "Blommor i Västsverige".
Att studiecirkeln har pågått så länge säger något viktigt om folkbildningens kraft. Här finns kunskap som delas, frågor som får ta plats och en gemenskap som vuxit fram över tid. Steg för steg, utflykt för utflykt, har lärandet fått ta form mitt ute i landskapet.