En helt vanlig körövning

– Lyft axlarna, håll kvar och släpp ner, känn att ni är mjuka i knäna, nu andas vi in tillsammans och ut på ett långsamt ssssssss…..

Så, liksom många andra torsdagar, startar vi våra körövningar med att först mjuka upp kroppen, muskulaturen och stämbanden innan vi börjar sjunga på den tänkta repertoaren för kvällen.

Vi börjar närma oss den stora kyrkliga högtiden Påsk, och eftersom kören kommer att medverka i Påskdagens högmässa, fanns det att göra.

Helt plötsligt satt han där. En helt främmande man, tyst, på en stol lite bredvid kören. Han sjöng inte, rörde inte ens på läpparna.

Jag noterade hans närvaro men hade inte riktigt tid att avbryta mitt i sången, utan tänkte att jag kollar upp honom vid en lämplig paus. Jag behövde också lite tid att fundera på hur det skulle göras. Såg hur körens deltagare utbytte blickar och ställde tysta frågor till mig och till varandra.

Strax innan fikapausen närmade jag mig honom och undrade försiktigt vem han var och om han ville börja sjunga i vår kör.

Detta erbjudande tackade han vänligt nej till, sedan reste han sig och berättade för hela kören att han kommit till Sverige från kriget i Ukraina och arbetade på dagarna med att köra skogsmaskin i närheten. Han träffade inga människor i sitt jobb, kände ingen på orten och hade inte hittat något sammanhang där folk samlades och där han kunde hitta en gemenskap och ett sammanhang.

Han fick frågan igen om att börja sjunga med oss, men tackade ännu en gång nej. Det fanns inga önskningar om att vara med i det musikaliska sammanhanget. Han önskade bara att ostört få sitta med och lyssna, men framför allt se och vara bland andra människor.

Därefter tog vi en kort paus och han drack kaffe med oss och vi fortsatte samtala med honom.

Kören fortsatte därefter sin övning, mannen återtog sin plats och resten av kvällen förflöt som innan han dykt upp. Jag kände att jag hade hela körens stöttning i att han också var välkommen, trots att musiken inte var det primära målet för honom.

Detta var ett väldigt fint möte som på djupet kanske var livsavgörande för honom, men som också gav oss nya perspektiv. Jag kände att vår verksamhet verkligen på djupet har betydelse.

– Vi får se om han dyker upp nästa vecka igen.