Hur mår vi i AI:ns tidsålder?

10 november, 2025

Agenda 2030
Digitalisering
Digital delaktighet

När artificiell intelligens (AI) förändrar vår värld i allt snabbare takt, väcks viktiga frågor om vårt välbefinnande och vår framtid. Under Existentiella hållbarhetsveckan arrangerar Sensus ett samtal för eftertanke kring hur den nya AI-tekniken påverkar oss på djupet – inte bara som samhällsmedborgare, utan som människor.

– Vi befinner oss i en mycket omvälvande tid, bland annat på grund av den snabba AI-utvecklingen. AI påverkar våra jobb, våra relationer och vår självbild men också vår känsla av mening och framtidstro, säger Johanna Linder, verksamhetsutvecklare på Sensus.

Enligt Johanna står vi inför en verklighet där det vi trodde oss veta om AI ena dagen, kanske inte längre gäller dagen därpå. Det här utmanar vår mänskliga önskan om stabilitet och förutsägbarhet.

Vi befinner oss i en mycket omvälvande tid, bland annat på grund av den snabba AI-utvecklingen. AI påverkar våra jobb, våra relationer och vår självbild men också vår känsla av mening och framtidstro.

Hon fortsätter:

– Det ställer stora krav på vår flexibilitet och utmanar vår vanligtvis högst mänskliga önskan om att saker ska vara trygga och förutsägbara i vår omgivning. Samtidigt kan AI också användas för just detta – att skapa mer förutsägbarhet, till exempel genom att hjälpa oss sålla i den enorma informationsmängd som överbelastar våra hjärnor dagligen.

Balans mellan hopp och skepticism

En central aspekt av samtalet är att tillsammans utforska hur vi kan hitta en sund relation till den nya tekniken – varken präglad av överdriven rädsla eller okritisk entusiasm.

– Vi behöver kanske förhålla oss någonstans mitt emellan skepsis och hopp när det gäller AI. Att hitta balansen mellan naivitet inför utvecklingen och inåtvänd, hämmande rädsla är viktigt, säger Johanna.

Hon betonar att existentiell hållbarhet handlar om mer än bara överlevnad – det handlar om att kunna leva med framtiden som människor.

– AI utmanar våra värderingar, vår autonomi och vår plats i världen. Vi behöver därför verktyg för att navigera i både tekniken och i våra känslor kring den. Frågan om AI är inte bara teknisk utan också djupt mänsklig.

Bildkollage med tre olika foton: En kvinna vid en dator, en telefon som visar upp ChatGPT, och en AI-genererad bild av en katt.

Ett forum för reflektion och samtal

Marcus Johansson, även han verksamhetsutvecklare på Sensus, beskriver vad besökare kan förvänta sig av arrangemanget:

– Vi kommer att ge en introduktion till hur AI påverkar oss som människor, samhälle och medmänniskor. Vi utforskar hur tekniken förändrar sättet vi söker, förstår och delar information. Deltagarna får också en djupare förståelse för hur våra digitala vanor påverkar hur vi mår och varför källkritik och medvetenhet är viktigare än någonsin.

Arrangemanget kommer även att beröra miljöaspekter av AI-användning – en fråga som ofta hamnar i skymundan i teknikdiskussioner.

Folkbildningens roll i den digitala omställningen

Efter ångmaskinen, elektricitet och datorer beskrivs AI som den fjärde industriella revolutionen. Marcus menar att folkbildningen har en avgörande roll att spela i detta.

Genom samtal och gemensamt lärande kan vi utforska hur tekniken påverkar våra liv och hur vi kan använda den på ett klokt sätt. Studieförbunden kan göra detta möjligt i praktiken. Som öppna mötesplatser där människor får tänka kritiskt, dela erfarenheter och stärka sin digitala trygghet.

Sensus hoppas att arrangemanget ska väcka nyfikenhet, eftertanke och framtidshopp i en tid när tekniken både utmanar och ger nya möjligheter för mänsklig utveckling.