Intervju med organisten Kalle Engquist

Lina Ringberg träffade Kalle Engquist, organist i Kristianstads pastorat, för att prata om hans musikverksamhet.

Ett av de större projekten i Kristianstad pastorat i år är uppförandet av Membra Jesu nostri, skrivet av D. Buxtehude 1680. Konserten äger rum i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad den 7 april kl. 19.00.


LR: Vad är speciellt med just denna konsert?


KE: Det är många olika musiker och sångare inblandade vilket är väldigt roligt. Musiken passar bra i Heliga Trefaldighets kyrka, som också den är från 1600-talet. I kyrkan finns en Lorentz-orgel och Lorentz byggde orglar till ett par av de kyrkor där Buxtehude var verksam. Vi kommer inte att använda denna orgel i konserten dock. Vi kommer istället att ha med ett annat unikt instrument i konserten, nämligen ett claviorganum. Det är en hybrid av en orgel och en cembalo”, berättar Kalle. ”Instrumentet har en unik klang då det har både pipor och strängar. Klangen påverkas också av att det finns 18 toner per oktav. Det finns många finesser i ett claviorganum, som passar just när man gör gammal musik. Instrumentet användes bla av Georg Friedrich Händel då han ledde sina operor och oratorier. Ett claviorganum kan placeras bakom musikerna så att ljudet klingar mot publiken. Det claviorganum som ska vara med i konserten 7 april är byggd av instrumentbyggare Mats Arvidsson.


LR: Vad tycker kören om projektet?


KE: Det är ju ganska smal musik men de tycker det är roligt att få sjunga till så duktiga musiker. Det blir en upplevelse för kören att få sjunga till ett claviorganum där de får ljudet av en orgel bakifrån och av en cembalo framifrån. Magnus Kjellsson, konstnärlig ledare i Göteborg baroque, kommer både att spela och leda konserten. Det är en utmaning att hålla ihop denna typ av projekt med så många inblandade. Vi försöker hitta några heldagar utspridda under terminen då vi kan öva mer koncentrerat.


LR: Du har vid ett annat tillfälle berättat för mig att du vill göra projekt som också blir fortbildning för dig och andra musiker – hur tänker du kring det?


KE: Från början var Buxtehude-konserten tänkt som ett projekt där kollegor i andra församlingar skulle kunna vara med för att fortbilda sig. Det blev inte så denna gång men jag hoppas kunna göra något sådant framöver. Jag uppskattar själv den typ av fortbildning som är direkt kopplad till min verksamhet; att få hjälp själv, med tex sångteknik, för att sen kunna föra det vidare.


LR: Du samarbetar med många olika sångare och musiker; varför?


KE: Det är viktigt med kvalitet, det finns så många duktiga musiker och sångare och dessa ska få synas och höras. Jag driver några större projekt varje år och flera av dem parallellt. Jag har jobbat på många ställen och skapat goda kontakter som jag gärna bjuder in till olika projekt. Jag tycker om att prova olika saker och det som fungerar gör man gärna igen. Heliga Trefaldighets kyrka är en så speciell kyrka så det kan vara allas hemvist. Jag känner ett ansvar för att det ska klinga musik här och då inte bara med våra egna resurser. Jag kör på så länge ingen sätter stopp. Vi har 47 konserter inplanerade i kyrkan i år!


LR: Hur tänker du och dina kollegor kring vad som ska erbjudas?


KE: Jag och mina kollegor provar nya koncept med jämna mellanrum. En nyhet är att jag håller kortare orgelkonserter kl.12.15 onsdag, torsdag och fredag. Under våren kommer vi också att ha en konsertserie några lördagar, med 30 minuter högkvalitativ orgelmusik från olika musikaliska epoker. Vi fortsätter med ett koncept vi haft tidigare, nämligen något vi kallar för orgelbaguette. Det innebär att man får möjlighet att köpa en baguette i kyrkan för att sen kunna avnjuta en stunds orgelmusik under lunchen. Vi har även afternoon tea som innebär lite musik på eftermiddagen. Att prova olika koncept är ett sätt att nå en ny publik.


LR: Hur kan man göra om man vill delta i pastoratets musikverksamhet?


KE: Man kan tex sjunga i kör. Jag leder tre blandade körer för vuxna; Sanctus, Cantores Trinitatis och Ensemblen. Körerna är olika stora och sjunger delvis olika repertoar vilket ger dem som vill sjunga möjlighet att välja utifrån intresse och ambition. Många tänker att ”jag vill sjunga men är ju inte så religiös” – det gör inget Svenska kyrkan är en folkkyrka så den är öppen för alla.


LR: Hur kom du själv i kontakt med musiken?


KE: Jag spelade piano som barn och började med kyrkomusik då en flickvän lockade med mig i en ungdomskör. Körledaren var mycket engagerad och vi sjöng kammarkörrepertoar av hög kvalitet. Körledaren fick mig intresserad av musik på allvar. Han gjorde mig uppmärksam på att man både kan spela själv och undervisa och att man kan ha det som yrke.


LR: Att vara kyrkomusiker innebär ofta att man är ledare i flera sammanhang; hur ser du på ledarskap?


KE: Jag spelade mycket fotboll som ung men slutade med detta då jag kom in på musikhögskolan. Jag tror att fotbollen haft betydelse för hur jag arbetar idag. Jag spelade fotboll i Åtvidaberg där fotbollen var mycket viktig för samhället. Man satsade stort på fotbollen och rekryterade bra spelare utifrån. Det var viktigt att det skulle fungera för alla som flyttade dit och man jobbade aktivt med en god kamratanda där alla skulle trivas och må bra. Man skulle kunna vara vänner och samtidigt spela fotboll på professionell nivå. För mig är denna anda viktig även i det jag gör idag. Jag jobbar gärna prestigelöst och med ett delat ledarskap. Jag sjunger i en grupp som heter Bachkollegium och här är samarbetet grundat på vänskap. Alla deltar ideellt och delar på ledarskapet. Vi skapar tillsammans och det vore slöseri att inte använda allas kunskap.


Skrivet av Lina Ringberg, verksamhetsutvecklare, Sensus

Musik i Kristianstad pastorat

Vill du veta mer om musikutbudet i Kristianstads pastorat?

Här kan du läsa mer